Organisationens informationskrav

Analog information och analoga processer konverteras till digital information och digitala processer. Digitalisering har blivit ett sammanfattande begrepp för denna transformation, men det nämns i många sammanhang ihop med begrepp såsom automatisering, big data och artificiell intelligens.

I samhällsbyggnadssektorn växer det fram digitala representationer av den byggda miljön i form av informationsmodeller och datakällor som sträcker sig från nationell och stadsnivå till områden och enskilda byggnadsverk och dess ingående byggdelar. Informationsmodellerna kan innehålla också givare som ger input till drift- och underhållsplattformar. Man har då nått en nivå av representation som kan benämnas digital tvilling: en modell som reagerar på omvärlden och som styr den fysiska byggnaden eller anläggningen. Informationsmängderna är enorma och öppnar upp för en rad effektiviseringar och olika grader av automatisering.

Det finns redan många exempel och antalet tillämpningar av digital information, och den kommer att stiga kraftigt framöver, med 5G-nätet som möjliggörare. Exempel som kan nämnas är nyttjande av sensordata för planering av förutsägbart underhåll; maskininlärning för driftoptimering av ventilationssystem; autonoma transporter till, från och på arbetsplatser; och optimering av planprocessen med hjälp av stordataanalyser.

Hållbarhetsfrågor är centrala i vårt samhälle. Samhällsbyggnadssektorn har en särskild stor andel i frågorna på grund av den stora belastningen i form av den byggda miljön bestående av byggnader och anläggningar.

Både statliga och kommunala myndigheter ställer allt högre krav på rapportering av olika hållbarhetsredovisningar, energiprestanda, transporter, livscykelanalyser, materialanvändning med mera.

Hållbarhetsfrågor är viktiga också för de som äger, förvaltar och brukar byggnader och anläggningar. Detta ger upphov till ett stort behov av information, ger förutsättningar för projekt, och behov av olika anpassningar av befintliga tillgångar.

Den digitala informationshanteringen är även en stark drivkraft för utveckling av nya affärsmodeller och services. Här kan begrepp som delnings- och serviceekonomin nämnas. Uthyrning av vissa lokaler sker exempelvis utifrån aktuella behov hos en hyresgäst istället för ett fast antal kvadratmeter.

Ett annat exempel är drift och underhåll av byggnader, anläggningar eller enskilda system och komponenter. Leverantörer åtar sig ett helhetsåtagande och säkerställer exempelvis en pumpfunktion i ett reningsverk som en tjänst inklusive driften, underhåll, reservdelshållning, mm.

Ytterligare en drivkraft för ändrade affärsmodeller och digitalisering är Covid-19 som har accelererat många trender enligt ovan. Behov av tillgång till digital information om projekt- och tillgångsförvaltningsprocesser av byggnader och anläggningar har blivit mycket betydelsefull på kort sikt. Det har ändrat vårt förhållande till digital information och digital interaktion med byggnader och anläggningar och vår digitala interaktion med aktörer inom projekt och tillgångsförvaltningsorganisationer.